Äntligen fick jag återse August Strindberg. Ja, inte den kände författaren, utan karaktären i Kristina Ohlssons nya bokserie som utspelar sig i Bohuslän. Första delen, Stormvakt, som förra året och den blev en omedelbar succé. Den har sålt i nästan 200 000 exemplar och nominerades till Årets bästa svenska kriminalroman.

I denna uppföljare, Isbrytare, får vi alltså åter träffa August Strindberg. Han har nu slagit sig till ro på Hovenäset och hans nystartade butik, Strindbergs second hand, går lysande. Dessutom är han förälskad i Maria Martinsson, polisen på ön. Men en iskall januarinatt skakas den idylliska orten av en brand som ödelägger två sjöbodar. Den ena är Augusts. Den andra tillhör Axel, en äldre man som bott på Hovenäset i hela sitt liv. Maria och hennes kollegor sliter med utredningen som strax kommer att innefatta även ett mord, och samtidigt hamnar August allt mer i centrum. Inte bara på grund av utredningen, utan på grund av något som tog sin början i förra boken och som nu eskalerar…

Det är spännande och mysigt på samma gång. August verkar vara en så himla mysig karaktär och Maria likaså. Fokus ligger på polisutredningen och deras privatliv, inte på blodiga eller råa detaljer och händelser. Miljöskildringarna är härliga och jag blir direkt sugen på att någon gång besöka Bohuslän. För att ha full koll på detaljerna i karaktärernas privatliv bör man ha läst första boken, men är man mest intresserad av själva kriminalhistorien spelar det ingen roll om man inte läser böckerna i rätt ordning. Jag tycker nog att boken kunde ha varit lite kortare än sina 553 sidor, men i övrigt så tycker jag att Isbrytare är en riktigt spännande och läsvärd deckare.