Efter att jag läst Den vita boken av Han Kang blev jag sugen på att även läsa Vegetarianen som hon skrivit tidigare. Jag har hört så mycket om den boken, att den är bra, men väldigt speciell och det är jag benägen att hålla med om.

Vegetarianen handlar om Yeong-hye som är en tystlåten kvinna i ett traditionellt äktenskap i Sydkorea. Hon har alltid gjort det som förväntats av henne, aldrig gjort uppror. Men så en dag bestämmer hon sig för att bli vegetarian. Detta beslut tas inte lätt av hennes omgivning. Hennes make, svåger, syster och föräldrar vägrar acceptera hennes beslut. Hennes envishet och fasta beslutsamhet att aldrig mer äta kött sätter därför igång en spiral av tvång och våld. Kampen kommer att inte bara handla om hennes kropp och vad hon väljer att äta, utan också om hennes sexuella och intellektuella frihet. Detta får i sin tur oerhörda konsekvenser. Vad händer med en människa som ständigt måste föra en kamp mot tillvaron? När når en människa bristningsgränsen?

Denna ganska tunna och egentligen rätt så lättlästa bok utforskar människans inre och innehållet skapar tankar och funderingar som går bortom texten. Boken är skickligt skriven, som ett drama i tre akter, där varje del berättas av olika personer (hennes make, syster och svåger), men allt handlar om kvinnan som blir vegetarian. Invävt finns dock tre olika perspektiv på hur personerna i hennes omgivning ser på henne och hennes beslut, vilket ger ytterligare dimensioner. Samtidigt får vi aldrig direkt ta del av hennes tankar förutom i några kursiverade avsnitt som är Yeong-hyes egna tankar och minnen. Boken har så många teman, där vegetarianism nästan är det minst framträdande. Mest framträdande är psykisk sjukdom, våld, sexuellt begär och traditioner. Boken ger en bra bild av det patriarkala, traditionsbundna sydkoreanska samhället och kulturen. En varning dock för att den är ganska rå och skildrar vissa händelser (läs: våldshandlingar) väldigt noggrant, vilket kan göra en känslig läsare lätt illamående. Samtidigt är boken så välskriven att det är en bok som jag inte ångrar att jag läst.

Vegetarianen belönades 2016 med det Internationella Man Booker-priset, vilket gör att läsningen av denna bok blir en del av läsutmaningen Litteraturpristolvan. Man Booker International Prize är ett brittiskt litteraturpris instiftat 2004 som ett komplement till Bookerpriset. Det utdelas vartannat år sedan 2005 till författare vars böcker finns utgivna på engelska, oavsett nationalitet. Från 2016 utdelas priset årligen för ett enskilt verk som är översatt till engelska. Prissumman är på 60 000 pund och delas mellan författaren och översättaren.

Vegetarianen är utgiven av Natur & Kultur och den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Rolf av Malin Liljeroth är just nu bokcirkelbok i Facebookgruppen Kulturkollo läser. När jag bestämde mig för att läsa den och vara med i diskussionen kände jag att jag också ville läsa Nuckan av samma författare.

Nuckan är en självbiografisk bok där Malin Liljeroth går på djupet med begreppet ”nucka”.M Malin Lindroth är 52 år, barnlös och har levt ensam i nästan trettio år. När hon presenterar sig som ofrivilligt ensam blir reaktionerna starka och hon frågar sig vilka historier om livet utanför tvåsamhetsnormen som är möjliga att berätta. Därför bestämde hon sig för att skriva om en livserfarenhet som efterfrågas lika lite idag som i det förflutna. Hon prövar ordet ”nucka”, utforskar dess betydelser och testar sig fram för att se ifall det är det som bäst beskriver hennes egen situation.

Denna bok är tunn och kort, men innehållet är välskrivet och boken viktig. Den handlar inte bara om nuckebegreppet, utan också om ensamhet, tvåsamhet, heteronormativitet, barnlängtan, och mycket annat. Stundvis känner jag igen mig själv, trots att jag följer normen och lever med man och barn. Stundvis känner jag istället igen andra. Ibland tycker jag synd om Malin, ibland tycker jag att hon är modig. Men framförallt känner jag att det är en intressant, tänkvärd diskussion som ger mig perspektiv och som förmedlar så mycket som är viktigt att lyfta fram i ljuset. Det är en mycket personlig och utelämnande bok och det är också mycket därför den är så bra. Det jag gillar allra mest och också mest känner igen mig i är beskrivningen av ensamhet. Jag har alltid varit väldigt ensam, mobbad och utfryst under skoltiden, isolerad av mitt ex i en destruktiv relation, saknat nära vänner i vuxen ålder och nu för snart fyra år sedan förlorade jag också båda mina föräldrar inom loppet av tre veckor, vilket liksom var grädden på mitt ensamhetsmos.

Nuckan är utgiven av Norstedts förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Rolf är en helt annorlunda roman skriven av samma författare. Men temat är ändå på sätt och vis detsamma. Ensamhet. Förlaget har skrivit en så träffande presentation:

I Rolf tecknar Malin Lindroth ett porträtt av en man i en flock av män, de obetydliga männen i beiga vinterjackor som varje morgon står och väntar i busskuren. Det är en tillvaro i tystnad och anonymitet, i avsaknad av nära relationer.

I den här boken berättar Rolf sin egen berättelse efter att han, som han själv säger, har dödat en flicka. Rolf är snart 60 år, lärarvikarie på Komvux. När boken börjar är det natt och han väntar på polisen som ska komma och förlösa honom från hans brott och från hans ensamhet. I väntan på polisen skriver han och berättar om sitt liv och vad som fick honom att hamna där.

Den här boken handlar mer om ett specifikt människoöde än Nuckan som är mer samhällsgranskande. Men romanerna hänger ändå ihop i och med att Liljeroth fortsätter utforska normer och begrepp. Jag fastnade dock inte alls för Rolf. Jag tror det mest handlade om att jag störde mig på huvudpersonen och att jag hade svårt att känna igen mig. Huvudpersonen är osympatisk och nästan frånstötande. Boken är kort, lättläst och välskriven, personporträttet fascinerande och slutet väldigt speciellt. När jag la ifrån mig boken kände jag mig illamående.

Rolf är utgiven av Norstedts förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Någonstans brister himlen utspelar sig i Bohuslän och Skåne under sent 1920-tal. Huvudperson är trettonårige Elis. Tillsammans med sin familj lever han ett hårt och enkelt liv som fiskare. Plötsligt en dag försvinner storasyster Signe varpå en mörk familjehemlighet avslöjas och det leder till att Elis tillvaro rämnar. Han bestämmer sig för att bege sig från Bohuslän till Höganäs i Skåne för att hämta hem Signe. Resan bort från barndomens saltstänkta klippor blir för Elis ett möte med en okänd värld. Livet, och han själv, kommer ohjälpligt att förändras.

Någonstans brister himlen är Erika Olofsson Liljedahls debutroman och det är en mycket stark sådan. Efter dess har hon också hunnit skriva Och bergen skall rämna som också är en mycket fin bok.

Elis gör både en yttre och en inre resa på sin färd söderut mot Skåne. Signe är inte alls sugen på att bege sig hem igen, hon har börjat bygga ett nytt liv nere i Höganäs. Därmed tvingas också Elis reflektera över hur tillvaron egentligen var uppe i Bohuslän. Det handlar mycket om pappans oberäkneliga humör och om olika sanningar som successivt uppdagas. Det är en långsam bok där få yttre händelser sker, utan det mesta handlar just om familjesituationen och relationerna samt Elis inre utvecklingsprocess. Men det skildras på ett sätt som går rakt in i hjärtat. Språket är gripande, både kargt och målande samtidigt. Miljöskildringarna är också otroligt vackra. Jag gillar också hur vi får ta del av en större samhällskontext i och med att Sveriges förvandling från jordbruk till industrialisering skildras i bakgrunden. Det är en spännande tid som romanen utspelar sig i, med förnyelse, modernisering och framtidstro, men också en viss bakåtsträvan och rädsla för att hamna på efterkälken. Jag tyckte mycket om den här boken och jag kommer varmt att rekommendera den till låntagarna.

Någonstans brister himlen är utgiven av Historiska Media. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus. Perfekt sommarläsning!

I Litteraturpristolvan tänkte jag denna månad läsa något av en författare som fått Borås tidnings debutantpris och därför föll sig valet på Agnes Lidbecks Finna sig som tilldelades priset 2018.

Borås Tidnings debutantpris är ett litterärt pris på 100 000 kronor (2016) som instiftades år 2001 av Tore G Wärenstams stiftelse. Den första mottagaren utsågs 1 mars 2001. Borås Tidning och Högskolan i Borås samarbetar om priset, som syftar till ”att stödja ett författarskap som juryn anser ha förutsättningar att bli spännande och betydande”. Inför utdelningen nomineras fem författare som sedan alla bjuds in till en ”debutantsprisdag” i Borås, där vinnaren sedan avslöjas.

Finna sig handlar om Anna som vill bli sedd, som drömmer om att vara central i någons liv. Hon lever med Jens och blir mamma till deras barn. Men det räcker inte. Hon behöver känna mer. Bli ännu mera sedd. Så träffar hon Ivan på en fest. Kanske kan han se henne som kvinna? Anna smeker barnets, älskarens och dödens kinder, i tur och ordning. Hon säger de ord som ska sägas. Om det funnits ett skrik i Anna har det fastnat i halsen.

Finna sig handlar mycket om kvinnorollen, om kvinnans möjligheter och begränsningar. Det är som sagt en debutbok och med detta i betraktande är den av högsta kvalitet. Jag har dock svårt att komma in i boken, mest kanske för att jag aldrig riktigt får lära känna Anna på djupet, trots att hela boken handlar om henne. Hon förblir anonym. Men kanske också för att Anna är så långt ifrån mig. Hela hennes identitet går ut på att vara sedd, åtrådd, behövd. Men inte av barnen utan av männen. Redan på BB gick Annas tankar till de andra nyblivna papporna och hur hennes nyförlösta kropp eventuellt kunde attrahera dem:

Anna undrar om papporna vill ha henne, eller skulle vilja ha henne, eller kommer att vilja ha henne senare.

Jag känner bara sorg över att Anna låter livet passera medan hon går runt med alla sina tankar, funderingar. Hon lever aldrig för sin egen skull, hon lever bara för andra, för männen. Så tragiskt. Så onödigt. Så… bortkastat. Samtidigt kan man se boken i ett betydligt vidare perspektiv. I ett feministiskt perspektiv kanske. Det är en bok som passar utmärkt i bokcirklar eftersom den innehåller mycket att diskutera om och samtidigt har den så många olika tolkningsmöjligheter. Kvinnorollen kan aldrig diskuteras nog mycket, liksom förväntningarna på denna roll och det faktum att alla kvinnor kanske inte passar in – eller ens vill passa in i den rollen. Det jag personligen gillar bäst är språket. Det märks att Lidbeck också är poet. Språket är avskalat, kargt, knappt, men alldeles precist.

Finna sig är utgiven av Norstedts förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

 

11 nätter före jul är en snabbläst julberättelse om ett par som gått vilse i sitt förhållande. Tidigt på luciamorgonen upptäcker David av en slump att hans fru Erika skrivit om deras äktenskap på en relationssajt. Hon är less, vantrivs i förhållandet och planerar tydligen att lämna honom på julafton! David får panik och tar kontakt med henne under pseudonymen Rudolf. Kanske kan Rudolf övertala henne att ändra sina planer? Men han har bara elva dygn på sig. Elva stressiga, intensiva dygn.

11 nätter före jul är en relationsroman som hade kunnat vara en feelgood om inte Erika vore så olycklig och David så självcentrerad och blind. Men till hans försvar så ändrar han sig under bokens gång. Men frågan är om det är för sent? Vi får följa Erika och David omväxlande. Och som läsare blir man ibland ganska irriterad på dem, att de är så blinda, att de inte pratar med varandra, att de inte är mer rädda om varandra. Men samtidigt är det så stor igenkänning. Jag tror alla småbarnsföräldrar och de som gått igenom småbarnsperioden kan känna igen sig i stressen, pressen, ekorrhjulet och dagarna som går så snabbt att man knappt hinner se varandra. Det är en realistisk och trovärdig bok.

Förutom relationsbiten är det också stark igenkänning när det gäller julförberedelserna och jultraditionerna. Hur det kan vara att fira jul i olika familjer, vilka olika traditioner man har med sig i bagaget och vad som är viktigast hos olika individer. Hur all denna stress före jul påverkar oss och om den frustration vi kan känna när vi egentligen bara vill känna julstämning. Och julstämning finns det gott om i denna bok, det är luciafirande, Kalle Anka, julmarknad på Skansen och havererade pepparkaksbyggen. Men det är ändå ingen stereotypisk, mysig julfeelgood, utan snarare ett humoristiskt och skruvat, men ändå realistiskt relationsdrama med julstress som extra krydda.

Boken är skriven av Anna Fredriksson, som också har skrivit till exempel serien om Pensionat Pomona. Jag tycker att böckerna i den trilogin är starkare än denna kortroman, men 11 nätter före jul är ändå helt klart läsvärd, inte minst att läsa som reflektion strax före jul. En påminnelse om vad som egentligen är viktigast – julskinkan, julstädningen eller familjen.

11 nätter före jul är utgiven av Bonnier Bookery. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Den koreanska författaren Han Kang befinner sig i Warszawa för att arbeta. Den snötäckta europeiska staden långt hemifrån visar sig öppna upp tomrummet efter en syster som dog efter bara några timmar i livet. Den syster som omedvetet har präglat författarens liv. Den syster vars död till och med gav förutsättningen för hennes eget liv.

Året efter att min mor förlorade sitt första barn hade hon en ny för tidig födsel. Det var en pojke den här gången. Man berättade för mig att han föddes ännu tidigare och att han omedelbart hade dött utan att han ens öppnat ögonen. Hade de två liven klarat sig över tröskeln, igenom krisen, skulle jag nog inte fötts till jorden tre år senare, och inte heller min bror fyra år efter mig. Min mor skulle inte för resten av livet ha burit på de minnesspillrorna, skulle inte ha tagit fram dem för att försiktigt dra med fingret över deras vassa kanter.

Så hade du levt vidare efter de där första timmarna, skulle jag inte leva nu.

Mitt liv innebär att ditt är omöjligt.

Det är endast i glipan mellan mörker och ljus, i den blåaktiga springan, som vi kan komma v

arandras ansikten nära.

I Den vita boken utgör Warszawa fonden för författarens stramt poetiska undersökning av liv och död genom en ovanlig prisma – färgen vit. Stadens och naturens vita – snön, saltet, månen, en vit fågel – öppnar rum mot en sorg som har med en spädbarnsskjorta och en svepning att göra.

Han Kang minns, beskriver och berättar i korta textfragment, om systern, om familjens sorg, om smärta och hopp, om liv och död, om mörker och ljus. Hon skriver om och till systern, utifrån olika, konkreta, vita fenomen. Boken har endast drygt 120 sidor och på dessa sidor är texten luftig. Här och var bryts den dessutom av med svartvita foton. Så det är ingen tung bok rent textmässigt, men de teman som texten rör sig kring är djupa och berörande. Han Kangs poetiska språk och metaforerna gör också att man tvingas läsa sakta, stilla och verkligen reflektera medan man läser, något som känns välkommet i dagens stressiga samhälle. Det är en annorlunda och speciell läsupplevelse!

Den vita boken är utgiven av Natur och Kultur. Boken finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Efter skandalen är till lika delar äktenskapsdrama och rättegångsthriller. Den handlar om sex, maktmissbruk och samhällselitens tystnad. Men den handlar också om utsatthet, lojalitet, upprättelse och rättsskipning.

I huvudrollen står Kate Woodcraft, en erfaren brottsmålsadvokat, specialist på sexualbrott. Hon får i uppdrag att driva ett fall där en ung kvinna anklagar en av ministrarna i den brittiska regeringen för ett fruktansvärt brott. Den misstänkta är James Whitehouse som är en framgångsrik och omtyckt minister med nära band till premiärministern. För hans fru Sophie kommer anklagelserna som en chock. Hon är fast besluten att skydda sin familj och de privilegierade liv de lever. Till varje pris. Eller?

I centrum står brottet som James Whitehouse är anklagad för och hur Kate Woodcraft förbereder sig inför rättegången. Men boken handlar också om så mycket mer. Om hur det är att stå vid sin mans sida när han är anklagad för något så fruktansvärt. Om hur samhället dömer – eller blundar – när det är en känd och respekterad person som är anklagad. Om män som tror att de har rätt att göra vad de vill bara för att de har rätt börd och mycket pengar på kontot. Om hur kvinnor blir ansatta i domstolarna trots att det är de som är brottsoffren. Och om hur en handling som våldtäkt kan påverka en kvinnas hela framtida liv, även när det är ett ögonblicks verk från mannens sida.

Jag upplevde boken som lite seg, det var ingen bok som jag kunde sträckläsa. Ändå grep den tag i mig och jag kände ett starkt driv att läsa vidare för att se vad som skulle hända. Den är inte spännande som en deckare, men som relationsdrama är den väldigt intressant. Jag gillar framförallt att boken belyser olika perspektiv och låter oss se flera personers syn på samma händelse. Jag tror denna bok skulle passa ypperligt som bokcirkelbok.

Efter skandalen är skriven av Sara Vaughan och utgiven av Albert Bonniers förlag. Den finns att låna på biblioteket och att köpa på Adlibris och på Bokus.

Där rosor faktiskt dör är första delen i serien Begravningsbyrån Tranan av Ewa Klingberg. Jag har länge hört så mycket gott om den serien, både av låntagare och i bokbloggar, så jag har haft den här boken på min att-läsa-lista länge. Häromdagen började jag dock äntligen att läsa den – och jag kunde verkligen inte lägga bort boken! Jag sträckläste den och bara några timmar senare var den slut. Sån tur att det är en serie så jag kan läsa fler böcker om denna härliga miljö!

Boken handlar om Sandra som planerar en roadtrip genom ett somrigt Sverige, men hon blir kvar på sin första anhalt hos sin moster Majken. Majkens make dör nämligen och lämnar efter sig en begravningsbyrå som är på ruinens brant och som gör att mostern hotas av personlig konkurs. Hon ber Sandra om hjälp och det dröjer inte länge förrän Sandra är fast i Tranås. Hon blir inkastad i en värld av avlidna personer, kistor och bouppteckningar, men också kräftskivor, vänskap och pirrande kärlek.

Med värme och humor skildrar boken vardagen på en begravningsbyrå och livet i en svensk småstad. Det är ett gäng härliga karaktärer som känns så levande att man gärna skulle vilja umgås med dem på riktigt. Miljön i det somriga Tranås är också fint skildrad. Jag har ingen större inblick i hur en begravningsbyrå egentligen fungerar, men jag har ju varit på en bland annat när mina föräldrar dog, så jag känner igen mycket. Boken är så mysig, charmig och varm. Dessutom utspelar den sig i en miljö som jag blir helt uppslukad av – feelgood när det är som bäst!

Där rosor faktiskt dör är utgiven av Historiska media. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.