Håpas du trifs bra i fengelset

- Admin

Jag har lyssnat på ljudinspelningen av Håpas du trifs bra i fengelset (Bonnier Audio). En nio timmar lång inspelning där Susanne Alakoski läser sin egen bok.

Det tog ett tag för mig innan jag kom in i sättet historien är berättad på. Hela historien är nämligen skriven som en dialog/samtal från Anni till Sami – syster och bror. Anni beskriver syskonens gemensamma uppväxt. Där fattigdom och avsaknad av pengar kantade vardagen. Inga fina kläder, inga fina saker. Men alltid alkohol. Det resulterade i  fosterhem och problemfyllda skolgångar.

Men för Anni går det ändå bra. Som vuxen har hon man, barn, hem och arbete. För Sami går livet åt helvete med missbruk, behandlingshem och dålig kontakt med sina två söner. Anni är orolig för sin bror. Ser sin far i honom. Vill inte att det ska ha gått så långt som det har. Hon följer honom från behandlingshem till behandlingshem. Har svårt att leva sitt liv i vetskapen om vad han gör mot sig själv. Periodvis försvinner Sami. Och periodvis vill hon inte ha kontakt med honom. Men ändå drömmer hon om den dagen de kan göra normala saker ihop.

Håpas du trifs bra i fengelset är en stark historia. En berättelse som skildrar missbruk från anhörigperspektivet. I boken Svinalängorna skildrar Susanna Alakoski samma problem fast ur barnens synvinkel. Här får man ta del av den vanmakt som finns. Och den starka vreden. Samt samhällets   utstötningsmekanismer och kriminalvårdens brister. Jag är inte oberörd efter att ha lyssnat klart på boken. Den känns i magen. Ljuspunkten i historien är syskonkärleken som lyser igenom hela berättelsen.

I grunden utan skydd

- Admin 1 Comment

Nu har jag då läst den tredje delen av Viveca Stens serie av deckare som utspelar sig på Sandhamn. Boken heter I grunden utan skydd och utges av Forum. Precis som i de förra böckerna får vi möta kriminalinspektör Thomas Andreason och hans barndomskompis, juristen Nora. En sak som jag verkligen gillar med böckerna är att man får följa huvudpersonernas utveckling. De är också väldigt realistiskt skildrade. Det skulle kunna vara vilken person som helst som man möter på stan. Både Nora och Thomas har bra egenskaper och dåliga egenskaper, man beundrar dem ibland och irriterar sig på dem ibland. Precis som vilken person som helst som man umgås med. Som jag skrivit tidigare så är Viveca Sten också väldigt bra på att skildra miljöer och Sandhamn med sin skärgårdsmiljö är ju lite speciell och spännande att läsa om.

I den här boken så har en flicka försvunnit från ön. Hon var på väg hem från en kompis men kom aldrig hem. Sökandet höll på länge, men man lyckades inte finna henne. Några månader senare åker Nora tillsammans med sina söner till Sandhamn för att få lugn och ro och tänka igenom sin kommande skilsmässa. Men det blir ingen stillsam vistelse på ön, eftersom pojkarna gör ett makabert fynd när de leker. På grund av fyndet inser man att den saknade flickan inte längre lever och det är dags att påbörja ytterligare en mordutredning på Sandhamn.
Man kan ju tänkas att det inte borde kunna inträffa hur många mord som helst på Sandhamn utan att det blir krystat. Det är ju trots allt tredje boken som utspelar sig på ön. Men Viveca Sten har verkligen lyckats att skapa spännande historier som ändå känns äkta. Motiven skiljer sig åt genom böckerna i serien, liksom tillvägagångssättet. Viveca Sten är också bra på att använda olika berättargrepp. I förra boken hade hon den kursiverade mördaren (något just jag inte uppskattade). Detta grepp är borta i den här boken. Nu använder hon istället sig av tidsperspektivet och hon växlar mellan nutid och dåtid för att visa att hämnd kan leva sig kvar i många år. Precis som de förra böckerna så är I grunden utan skydd en mycket välskriven deckare som bör läsas av alla som gillar svenska kriminalromaner.

I den innersta kretsen

- Admin 1 Comment

I den innersta kretsen är bok nummer två i deckarserien från Sandhamn, skriven av Viveca Sten. Jag tyckte inte att den var lika bra som den förra boken, men ändå en mycket bra deckare. I inledningen av boken får vi följa med under starten till Gotland runt, norra Europas största havskappsegling som startar utanför Sandhamn. En stor Swan-båt ligger längst fram när startskottet avfyras, men plötsligt blir skepparen på båten skjuten, mitt på öppet hav. Offret är Oscar Juliander, advokat, pappa och ordförande i Kungliga Svenska Segelsällskapet. Kriminalinspektör Thomas Andreason och hans kollegor får fullt upp med att försöka hitta mördaren, vilket inte är så lätt när det till synes helt saknas motiv. Det visar sig senare bli Nora som kommer med en avgörande ledtråd. Man får också följa Nora och Thomas i deras privatliv som är mer eller mindre stormigt.

Precis som i förra boken skildras såväl personer som miljö väldigt realistiskt och äkta. Och precis som i förra boken är det omöjligt att gissa vem mördaren är förrän alldeles i slutet. Det som jag inte tycker om med boken är den kursiverade mördaren, ett berättargrepp som börjar bli lite uttjatat enligt min åsikt. Det fanns inte i första boken vad jag minns. Bortsett från det så är det en mycket spännande och välskriven deckare.

I de lugnaste vatten

- Admin 1 Comment

Jag har precis börjat läsa Viveca Stens deckare från Sandhamn. Mycket bra och välskrivna böcker! Härliga miljöskildringar, bra persongalleri, mycket spänning och ett bra språk.

I de lugnaste vatten är den första boken i serien. Där introduceras huvudpersonerna, Thomas som jobbar som kriminalinspektör (frånskild, nyss förlorat en dotter) och Nora, jurist och barndomskompis med Thomas. En dag hittas en död manskropp inlindad i ett fiskenät. Man tror att det är en olycka, ända tills hans kusin hittas brutalt mördad inte långt därifrån. Dags att ta reda på vad de båda kusinerna har för anknytning till skärgårdsidyllen Sandhamn och varför en mördare plötsligt går lös. Boken är mycket bra och jag har inte den minsta aning om vem mördaren är förrän på de allra sista sidorna av boken. Spänningen byggs upp hela tiden och i slutet är tempot mycket högt. Det enda jag har att anmärka på är att slutet känns lite för avklippt och lämnar för många lösa trådar. Men å andra sidan är det ju en cliffhanger inför bok nummer två.

Rymmaren

- Admin

Thomas Bodström, jurist och före detta justitieminister, har skrivit ett par böcker som handlar om kriminalitet och juridik. Tanken är väl att de ska vara deckare eller någon slags spännings-thrillers.

Rymmaren är den första boken i serien (Norstedts). Den handlar om Miro Segovic som sitter inne på Österåkersanstalten. Hans kusin har precis blivit mördad inne på fängelset och nu fruktar även Miro för sitt liv. Fängelsemordet utreds av Christian Pedersen och Susanne Dahlgren. Parallellt får vi följa justitieminister Gerd Lundin, som vill ta ett hårdare tag mot fängelserna och brottsmålsadvokaten Mattias Berglund, som bestämmer sig för att undersöka mordutredningen då han tror att något inte står rätt till. Vi får alltså följa allt från intagna fångar till högt uppsatta jurister och politiker. Jag läste ungefär en tredjedel av boken tills jag gav upp. Språket är hemskt och jag stör mig hela tiden på formuleringarna. Berättelsen är trist och monoton. Inte spännande alls. Personerna är schablonartade och osympatiska. Nä, jag lägger hellre min tid på bättre böcker.
Bok nummer två i serien heter Idealisten och den verkar ha samma huvudpersoner och också den handla om spelet mellan politiker, advokater, poliser och åklagare. Jag har inte läst den och kommer inte att göra det heller. Till hösten kommer bok nummer tre, Lobbyisten.

Tjuvtittat

- Admin

Tjuvlyssnat började som en blogg och sedan blev det flera böcker. Där kan man läsa roliga samtal mellan personer som faktiskt ägt rum på riktigt. Delar av gänget bakom Tjuvlyssnat startade sedan bloggen Tjuvtittat och nu har även boken Tjuvtittat kommit (Känguru förlag). Den boken är fylld med massor av bilder på roliga skyltar, ogenomtänkt reklam, tankefel, arga lappar och liknande. Den är väldigt rolig och underhållande. En bok att uppmuntras av och en perfekt presentbok!

Ränderna går aldrig ur

- Admin

Ränderna går aldrig ur är Agnes Hellströms debutroman (Forum). Boken utspelar sig på internatskolan Sigtuna Humanistiska Läroverket. Elin har växt upp i Gimo tillsammans med sin mamma. När det är dags att söka till gymnasiet får hon en broschyr om internatskolan av sin mormor och det känns som ett löfte om lycka, gemenskap och vänner. Sådant hon saknat i tråkiga Gimo. Snart visar det sig dock att livet på internatskolan inte alls är så okomplicerat som hon trott. De rika och till synes perfekta människorna på internatskolan bär alla på sina egna trauman. Elin irriterar sig också på klasskillnader, förmedrande inskolningsriter och hierarkiska ordningar. Hon har en privilegiad bakgrund tack vare sin mormor, men hon har växt upp i Gimo med en ensamstående mamma och inte alls tillhört mormors värld i Djursholm. Därför känner sig Elin klämd mellan två världar och känner sig osäker på vart hon hör hemma.

Ränderna går aldrig ur är en utvecklingsroman med en ung tjej i senare tonåren. Den handlar om allt det vanliga som unga människor går igenom för att bli vuxna. Men som en extra krydda finns livet på internatskolan med och alla tankar kring det svenska klassamhället. Själv har jag inte alls haft någon inblick i den stängda miljö som internatskolor innebär, så jag tycker att det är jättekul att få läsa en bok från den miljön. Författaren har själv gått på SSHL och förmodligen är det därför hon skriver boken, men det är ingen ny Ondskan. Boken är nyanserad och välskriven. Väldigt läsvärd. Jag får stor behållning av boken som vuxen, men jag tror att ungdomar också skulle tycka mycket om boken.

Bedragen

- Admin 3 Comments

Katerina Janouch är en välkänd författare här i Sverige. Hon har släppt böcker inom flera olika områden, men jag har faktiskt inte läst någon bok av henne tidigare. Nu har jag dock läst en bok av henne, Bedragen (Piratförlaget). Den handlar om barnmorskan Cecilia Lund, en fyrbarnsmamma som njuter av familjeliv och jobb. Hon lever med John, hennes make sedan 13 år tillbaka och deras fyra barn. Hon tror att hon lever i en familj med starka band och hon är lycklig i det liv hon lever. Men en kväll ringer det på dörren och utanför står en pojke, Simon, som hävdar att John är hans pappa. Simon ska vara frukten av en passionerad tonårsförälskelse. Det kunde inte ha kommit mer olägligt, John ska precis resa till USA på jobbresa. Hemma får Cecilia ta hand om hus, hem, barn och samtidigt konfronteras med den hemlighetsfulle Simon. Snart börjar hon också misstänka att John är otrogen mot henne….

Bedragen är en roman där det händer mycket, trots att det inte alls är någon deckare eller liknande. Allt händer inombords hos personerna, framförallt Cecilia som står i huvudrollen. Det är en stark bok med mycket starka känslor och frågan är vad man gör när allt rämnar kring en sådär. Samtidigt måste hon försöka hålla skenet uppe, inte minst för barnens skull. Det är ingen bok som stannar kvar i mitt medvetande allt för länge, men den är underhållande och välskriven. Jag har bok nummer två i serien om Cecilia Lund här hemma också, Systerskap, och den står på tur att läsas ganska snart.

Någon sorts frid

- Admin

För någon vecka sedan fick jag hem ett recensionsex av Någon sorts frid, en deckare skriven av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff. Tillsammans med boken fick jag ett handskrivet brev och ett foto på en brygga vid en liten sjö. Både brevet och fotot hade post-it-lappar på sig. Brevet var ett slags självmordsbrev. Fotot förstod man var fyndplatsen för ett mord. Post-it lapparna hade uppmaningar till teknikerna och utredarna vid polisen. För att se paketet mer i detalj kan ni se här. Jag hade Någon sorts frid hemma sedan tidigare, men i inbundet format. Tidigare har jag dock inte haft någon större lust att läsa den. Nu fick jag den i pocketformat och tillsammans med marknadsföringen kring boken så blev jag lockad att läsa den och det är jag glad för, för visst var den läsvärd.

Någon sorts frid handlar om Siri, psykolog och psykoterapeut. Plötsligt hittas en av hennes patienter död i vattnet utanför hennes hus. Polisen finner ett självmordsbrev, riktat mot Siri, och Siri blir först misstänkt. Snart inser man dock att hon är ett offer hon också. Någon vill henne illa, men vem. Det här är en spännande och fängslande bok, inte riktigt en deckare, utan mer en psykologisk spänningsthriller. Det bästa är att man inte har någon aning om vem som är mördaren fram till de sista skälvande sidorna. Boken är nagelbitande och kuslig, en riktig bladvändare. En riktigt läsvärd debutbok av systrarna Grebe och Träff.

Vyssan lull

- Admin

Äntligen har tredje boken i Carin Gerhardsens Hammarbyserien kommit. Hon har tidigare skrivit Pepparkakshuset och Mamma, pappa, barn som jag har recenserat här. Den nyaste boken i serien heter Vyssan lull och är precis som de andra böckerna utgivna på Ordfront.

I Vyssan lull får vi träffa samma persongalleri som i de tidigare böckerna, kriminalkommissarie Conny Sjöberg och hans utredningsgrupp i Hammarby polisdistrikt. Boken börjar med att två små barn och deras mor hittas brutalt mördade i sitt hem i Hammarby sjöstad. Först misstänker man barnens pappa, en deprimerad förtidspensionär. Samtidigt försvinner en av poliserna i utredningsgruppen. Medan poliserna sliter med utredningarna har de förstås också sina personliga grubblerier, Petra Westman tänker på den våldtäkt hon utsatts för tidigare, medan Conny Sjöberg inte kan sluta tänka på den kvinna han haft några snedsteg med.

Precis i de tidigare böckerna i serien så är Vyssan lull väldigt skickligt genomförd. Historia vävs ihop med dåtid och man inser att skuld kan leva och prägla människor i årtionden. Personerna är väldigt bra skildrade, det känns som riktiga människor av kött och blod, människor med både goda egenskaper och mindre bra egenskaper. Likaså är miljöbeskrivningarna fint skildrade. Det är är en riktigt bra deckare, en bok som jag sträckläste på ett dygn.